Hoppa till innehåll

Skydda dig mot telefon- och sms-bedrägeri

Bedragare riktar ofta in sig på äldre — via samtal (vishing) och via sms (smishing). Den goda nyheten är att några enkla, lugna vanor stoppar de allra flesta försök. Här går vi igenom hur bedrägerierna ser ut och vad du gör steg för steg, med råd från Polisen, PTS och Konsumentverket.

Uppdaterad 22 april 2026

Trygga seniorabonnemang att börja med

Abonnemang för dig som är 55 år eller äldre, baserat på de val besökare gjort på vår sida. Alla operatörer är skyldiga att kostnadsfritt erbjuda spärrar mot betalsamtal och köp som hamnar på mobilräkningen.

Populärast

Fello — seniorabonnemang

10 GB 100 Mbit/s 5G EU 10 GB Telias nät Ingen bindningstid
20 kr /mån i 3 mån, därefter 150 kr/mån Jämförpris år 1 – 118 kr/mån Se erbjudande →
#2

Vimla — seniorabonnemang

8 GB 5G EU 33 GB Telenors nät Ingen bindningstid
55 kr /mån i 4 mån, därefter 110 kr/mån Jämförpris år 1 – 92 kr/mån Se erbjudande →
#3

Hallon — seniorabonnemang

4 GB 100 Mbit/s 5G EU 4 GB Tres nät Ingen bindningstid
19 kr /mån i 4 mån, därefter 99 kr/mån Jämförpris år 1 – 72 kr/mån Se erbjudande →
#4

Chilimobil — seniorabonnemang

Fri surf 3 Mbit/s EU 8 GB Tres nät Ingen bindningstid
159 kr /mån Jämförpris år 1 – 159 kr/mån Se erbjudande →
Senior granskar ett misstänkt bluff-sms lugnt på mobilen
Lugn och eftertanke är ditt bästa skydd — bedragaren vill att du stressar.

Tre ord du kan ha nytta av

Bedrägerierna brukar delas in efter hur de når dig. Vishing är bedrägeri över telefon. Smishing är bedrägeri via sms. Phishing (nätfiske) är samma sak via mejl eller falska webbsidor. De fungerar likadant: någon utger sig för att vara din bank, en myndighet, ett paketbud eller en släkting, och vill att du klickar på en länk, lämnar ut uppgifter eller flyttar pengar. PTS påminner om att det tyvärr ofta är äldre som drabbas — och att det därför är klokt att prata om det innan något händer.

Den viktigaste regeln: aldrig BankID på uppmaning

Den enskilt viktigaste vanan: använd aldrig ditt BankID för att någon ringt eller sms:at dig och bett dig om det. Polisen uppmanar allmänheten att aldrig använda bank-id efter begäran från en person i telefon, och att aldrig följa länkar eller ringa upp telefonnummer som skickas via sms från ett förmodat företag. En riktig bank, myndighet eller seriöst företag ber dig aldrig legitimera dig med BankID bara för att de själva har kontaktat dig. Lägg på, och ring tillbaka via ett nummer du själv letat upp.

Så känner du igen ett bluff-sms (smishing)

Ett bedrägeri-sms innehåller nästan alltid en länk och en uppmaning att fylla i bank- eller kortuppgifter. Det kan se ut att komma från ett paketbud, banken, Skatteverket, ett bostadsbolag eller en myndighet. Polisens råd är tydligt: följ aldrig en uppmaning i ett sms om att klicka på en länk och fylla i dina uppgifter.

  • Klicka inte på länken. Gå istället in på företagets sida genom att själv skriva in adressen i webbläsaren.
  • Granska adressen noga. Bedragare lägger gärna till ett extra tecken, till exempel "polisens.se" i stället för polisen.se. Ett litet stavfel kan leda till en helt annan, falsk sida.
  • Var extra vaksam vid brådska och hot ("ditt konto spärras", "betala nu", "paketet returneras"). Stress är bedragarens viktigaste verktyg.
  • Rapportera bluff-sms till 7726. Vidarebefordra meddelandet till numret 7726 — siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen. Det är gratis, operatörsoberoende och hjälper operatörerna att stoppa avsändaren.

En vanlig variant är "hej mamma/pappa"-sms, där någon utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn som "fått nytt nummer" och snabbt behöver hjälp att betala en räkning via Swish. Skicka aldrig pengar förrän du ringt personen på det gamla, kända numret och fått bekräftat att det stämmer.

Så känner du igen ett bluffsamtal (vishing)

Vid bedrägeri över telefon utger sig den som ringer för att vara från banken, polisen, ett tekniskt supportföretag eller en släkting i nöd. Ibland har de förfalskat numret så att det ser ut att komma från ett känt företag — PTS kallar det spoofing, och det går alltså inte att lita på vad displayen visar. Målet är att få dig att flytta pengar, lämna ut koder eller använda ditt BankID. Bedragare kan också be dig installera ett program som ger dem fjärrkontroll över din dator.

  • Lämna aldrig ut koder och identifiera dig aldrig med BankID på uppmaning.
  • Känn ingen press att svara direkt. Det är aldrig oartigt att lägga på och ringa tillbaka senare via ett nummer du själv slagit upp.
  • Installera aldrig program som en okänd uppringare ber dig ladda ner.

Ring aldrig tillbaka till okända premiumnummer

En särskild fälla kallas wangiri: telefonen ringer bara en signal och lägger på, för att fresta dig att ringa upp. Numret är ofta ett dyrt utlands- eller betalsamtalsnummer, så själva återuppringningen kostar dig pengar. PTS råd är enkelt: ring inte tillbaka på nummer du inte känner igen — vill någon verkligen nå dig ringer de igen. Vill du dessutom slippa oönskade kostnader helt kan du spärra abonnemanget mot betalsamtal och köp på räkningen, vilket vi går igenom på sidan spärra betalsamtal och köp på mobilräkningen.

Om du tror att du blivit lurad — gör så här

Agera snabbt, det ökar chansen att stoppa pengarna:

  • Kontakta din bank först för att försöka stoppa transaktioner.
  • Gör en polisanmälan på 114 14 — eller ring 112 om brottet pågår just nu.
  • Spara bevis: sms, samtalslogg och eventuella kvitton på överföringar.

Vill du fortsätta läsa hänger den här sidan ihop med vår översikt om trygg och säker mobilanvändning. Funderar du på ett enkelt, tryggt abonnemang för dig själv eller en anhörig kan du börja med de bästa abonnemangen för pensionärer eller jämföra pris bland de billigaste. Hjälper du en närstående finns konkreta råd på sidan hjälpa en anhörig med abonnemanget.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden på vishing, smishing och phishing?

Vishing är bedrägeri via telefonsamtal, smishing är bedrägeri via sms och phishing (nätfiske) är samma sak via mejl eller falska webbsidor. De fungerar likadant: någon utger sig för att vara din bank, en myndighet eller en släkting och vill att du klickar, lämnar ut uppgifter eller flyttar pengar.

Ska jag någonsin använda BankID när någon ringer och ber mig?

Nej. Polisen uppmanar dig att aldrig använda BankID på begäran av någon som ringt eller sms:at dig. En bank eller myndighet ber dig aldrig legitimera dig med BankID för att de själva har kontaktat dig. Lägg på och ring tillbaka via ett nummer du själv letat upp.

Hur rapporterar jag ett bluff-sms?

Vidarebefordra meddelandet till numret 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen. Det är gratis, fungerar oavsett operatör och hjälper operatörerna att stoppa avsändaren.

Varför ska jag inte ringa tillbaka till okända nummer?

En vanlig fälla (wangiri) är att telefonen ringer en enda signal för att locka dig att ringa upp ett dyrt utlands- eller betalsamtalsnummer. Då betalar du för samtalet. Ring inte tillbaka på nummer du inte känner igen — vill någon verkligen nå dig ringer de igen.

Kan jag lita på numret som visas i displayen?

Inte alltid. Bedragare kan förfalska numret (spoofing) så att det ser ut att komma från din bank eller en myndighet. Lita inte på vad displayen visar — lägg på vid minsta tveksamhet och ring tillbaka på ett nummer du själv slagit upp.

Vad gör jag om jag redan har blivit lurad?

Kontakta först din bank för att försöka stoppa transaktioner. Gör sedan en polisanmälan på 114 14, eller ring 112 om det pågår just nu. Spara sms, samtalslogg och kvitton som bevis. Ju snabbare du agerar, desto större chans att stoppa pengarna.